| Om bildterapi |
”Konsten återger inte det vi ser utan gör att vi ser!” Paul Klee 1914
Bildterapi står för behandling genom bildskapande aktivitet som att teckna, måla eller forma i olika konstnärliga material. Behandlingens syfte och mål avgörs av klientens behov, situation och i vilket sammanhang behandlingen utförs. I bildterapi uttrycker klienten sina tankar, känslor och erfarenheter för att bättre förstå sig själv och sina relationer till andra.
Bildterapi stödjer hanterandet utav känslor. Känslor, tankar, konflikter, upplevelser och minnen uttrycks, bearbetas och integreras.
Bildterapi leder till ökad självkännedom. Varje bild jag målar är ett sorts självporträtt.
Bildterapin ger tillgång till förmedveten och undermedveten kunskap. Bilden visar vem jag är här och nu och kan samtidigt innehålla minnesmaterial från min historia.
Bildterapi stärker självkänsla och identitet. Användning av olika konstnärliga material främjar upplevelsen av egen kontroll.
Bildterapi stärker upplevelsen av mening och sammanhang.
Bildterapeutens viktigaste uppgift är att hjälpa klienten att komma förbi prestationsångest och censur, att skapa en bärande relation och ett ”hållande” rum där spontant bildskapande är möjligt. Vidare hjälper bildterapeuten klienten att ”läsa” sin bild, ta emot och förstå bildens budskap med hjälp av frågor. Det reflekterande samtalet mellan klient och bildterapeut skapar förutsättning för att en förändring av patientens upplevelse av sig själv i relation till sin omgivning ska kunna ske.
Man kan arbeta med bildterapi på olika nivåer och för olika syften. Syfte och mål bestäms av klientens behov och situation. Tillsammans bygger man upp tillit och en trygg atmosfär. Bildterapeuten ska stödja och bekräfta klienten i sitt uttryck, ställa frågor som leder processen vidare, hjälpa klienten att läsa sin bild. Det är bara klienten som vet vad bilden innehåller. Under processen lär sig klienten att känna igen sin egen ”dialekt”. Klienten får en förståelse för vad de olika symbolerna, formerna och färgerna står för. Genom att sätta upp bilden kan du distansera dig och göra en betraktelse ”utifrån” bilden kommunicerar tillbaka.
Bilden har också ett helt annat associationsfält än det verbala språket.
Bildterapi har används frekvent som ett verktyg i socialt, pedagogiskt och psykologisk arbete ibland annat England, Amerika och Tyskland. Det finns ett otal forskningsrapporter som visar på bildterapins och kulturens betydelse som verkningsfull behandlingsmetod. |
Favarro-Scacco C.,Smirne G., Schiliro G., Di Cataldo A (2001). Art Therapy as support for children with leukemia during painful procedures. Medical & Pedriatric Oncology 36,4, 470-80.
Gunter M. (2000). Art Therapy as an intervention to stabilize the defenses of children undergoing bone marrow transplantation. The Artys in Psychoterapy, vol. 27, no 1, pp3-14, USA.
Monti D. et al (2006). A randomized, controlled trial of Mindfulness-based Art Therapy (MBAT) for woman with cancer. Psycho-Oncology, 15, 363-373.
Nainis N. et al (2006). Relieving Symptoms of Cancer. Innovative Use of Art Therapy. Journal of Pain and Symptom Management, 312, 1762-169.
Shaw R. & Wilkinson S. (1996). Building the pyramids: Palliative care patients perceptions of making art. International Journal of Palliative Nursing 2, 217-221.
Mer och mer forskning i området kommer nu också fram här i Sverige.
Johansson S.E., Konlaan B.B. & Bygren L.O. (2001). Sustaining habits of attending cultural events and maintance of health: a longitudinal study. Health Promotion International “001; 16:229-34
Konlaan B.B. (2001) Cultural experience and health: the coherence of health and leisure time activities. Umeå University medical dissertation´s.
Wikström B-M. (1994). Pleasant guided mental walks via pictures of works of art. A work of art stimulation programme. Akademisk avhandling, Karolinska Institutet, Stockholm.
Öster I. (2007). Bildterapi vid bröstcancer. Umeå Universitet, Inst. för Omvårdnad Inst. för strålningsvetenskaper, Genusforskarskolan, Umeå |
|
|
